Här har vi samlat frågor och svar om fiber och bredband som dykt upp under informationsmöten i olika bygder.

Fråga: Vad är fördelarna med fiberbredband?

Svar: Idag används flera olika typer av uppkopplingar för att prata i telefon, använda Internet och se på TV. Det fiberbaserade bredbandet har obegränsad kapacitet, vilket innebär att man samtidigt kan både ringa, surfa på nätet och titta på TV. Genom fiberbredbandet kan man ha tillgång till alla tjänster genom en leverantör.

Tillgång till fiberbredband ökar värdet på fastigheten och området där man bor. Det ger ökade möjligheter att nå nya tjänster, det möjliggör för företag att finnas på landsbygden med säker uppkoppling och underlättar för dem som vill arbeta eller studera på distans.

Fiberbredband ger lägre avgifter på sikt jämfört med dagens utbud och driftskostnader. Det har också längre livslängd och är okänsligt för störningar; vädersäkert, ingen strålning och säkert mot intrång och avlyssning.

F: Vad finns det egentligen för andra alternativ?

S: Bredband kan fås via fiber, via trådlös/mobil-teknik eller via ADSL som använder kopparnätet.
Fiberbaserat bredband är flexibelt och har mycket hög kapacitet men som kräver en utbyggnad ända fram till hushållet.

Mobilt bredband har lägre hastighet och är beroende av närheten till master/täckning och antal användare. Med många användare går hastigheten ner.
Adsl/vdsl är beroende av närheten till telefonstationen samt kvaliteten på telefonledningen.

F: Kommer fiberanslutningen att öka fastighetsvärdet?

S: Ja. Tillgång till fiberbredband ökar värdet på fastigheten och området där man bor. Det ger ökade möjligheter att nå nya tjänster, det möjliggör för företag att finnas på landsbygden med säker uppkoppling och underlättar för dem som vill arbeta eller studera på distans. Mäklare brukar uppskatta att värdet höjs med minst lika mycket som investeringen.

F: Varför inte satsa på mobila lösningar istället för att gräva ner fiber?

S: Mobilt bredband fungerar bra när man är på resande fot, men kapaciteten är för liten för att kunna överföra Internet, TV och de tjänster som blir allt vanligare i våra hem. För att komma upp i samma kapacitet som fiber behöver masterna sitta så tätt (1 km) att det blir mycket dyrt att bygga. Däremot kan en fiberutbyggnad förbättra det mobila bredbandet i trakten som en bieffekt om masterna ansluts till fibernätet.

F: När försvinner det fasta telefonnätet?

S: Telia har redan påbörjat rivningen av kopparnätet i vissa kommuner. Inom 10 år beräknas hela kopparnätet vara nedmonterat. Bredband genom ADSL försvinner därigenom.

F: Vad är fiber?

S: En optisk fiber är gjord av glas som överför ljus på samma sätt som kopparledningar överför elektricitet. Ljus i stället för elektriska signaler ger mycket stor kapacitet och störningsfri överföring. Optisk fiber kan överföra väsentligt mycket mer data än andra bärare som till exempel kopparledning.

F: Vad är en nod?

S: En kommunikationsnod (nod) är en sammankopplings- eller knutpunkt i ett bredbandsnät. I noden kopplas byanätet samman med omvärlden.

F: Måste man gräva ner fibern?

S: Nej, det går att hänga i stolpar också, men det är inte säkert att det blir billigare eftersom man då måste betala för underhållet av stolplinjen.

F: Kan man lägga fiber i vatten?

S: Ja, det finns olika sorters fiberkablar. En del är specialgjorda för att läggas i vattendrag. Fördelen är att man slipper gräva, istället söker man tillstånd hos Länsstyrelsen för att förlägga i vatten.

F: Kan jag beställa fiber till en obebyggd tomt?

S: Det är upp till din fiberförening att ta ställning.

F: Kan flera hus eller lägenheter på min fastighet dela på en anslutning och betala en anslutningsavgift?
S: Det är upp till din fiberförening att ta ställning.

F: Kan jag vänta och ansluta mig senare?

S: Tekniskt är det möjligt att göra kompletterande anslutningar, men det blir dyrare. Fiberföreningen söker bidrag för ett visst antal anslutningar och gör ett gemensamt arbete med nätat under en begränsad period. Oftast har fiberföreningen valt att fördela kostnaderna för anslutning av fastigheterna solidariskt och alla betalar samma anslutningsavgift. Den som ansluter sig i efterhand måste själv täcka sina kostnader.

F: Jag är bara delar av året i mitt fritidshus, kan jag ha delårsabonnemang?

S: Det är upp till tjänsteleverantören.

F: Vad är en tjänsteleverantör?

S: De aktörer som du som kund kontaktar när du önskar en Internettjänst. (Alltele, Bredbandsbolaget och Telia är några exempel).

F: Vem bestämmer om nätet?

S: Fiberföreningen har en styrelse som fattar beslut. Stora frågor tas upp på en föreningsstämma där alla medlemmar i föreningen kan vara delaktiga.

F: Vad händer med nätet sedan?

S: Fiberföreningen beslutar hur nätet ska driftas och förvaltas. Antingen tecknar man ett driftavtal, eller ett arrende och upplåtelseavtal. Bynätet kan också säljas till en operatör efter det att bidragen är avskrivna. Vanligtvis går flera närliggande fiberföreningar samman om en gemensam lösning för drift och underhåll.

F: Vem står för servrar/aktiv utrustning?

S: Eftersom den aktiva utrustningen kräver mycket kompetens ingår det i kommunikationsoperatörens roll att tillhandahålla den.

F: Vad är en kommunikationsoperatör?

S: Kommunikationsoperatör är ett företag/organisation som svarar för att ”tända upp” fibernätet. De ansvarar för installation, övervakning och driver den kommunikationsutrustning som behövs för att bredbandstjänster som Internet, TV, telefoni, videokonferenser mm ska kunna förmedlas. Kommunikationsoperatören har avtal med olika tjänsteleverantörer.

Logga-TVF 2022

Har fastigheten föreningens gruppavtal
för tjänster med Telia?